måndag 12 juli 2010
Pride (In the name of love)
San Francisco är, som de flesta kanske känner till, känt för sin gaykultur så min tanke var att deras Pride-festival skulle vara något alldeles extra. Jag kan inte säga att jag blev besviken, tåget sprakade av färger och glädje, men var kanske i längsta laget. En del människor verkade också mest vara där för att synas i hbt-sammanhang, och andra för att de inte vågade frånvara. Men, på det hela taget, en helt klart angenäm upplevelse.
Efter att ha beskådat hela detta spektakel och ätit en enklare indisk lunch tänkte jag att jag skulle bege mig till Civic center där det skulle vara nått band som spelade och kanske lite mer "fest". Väl där insåg jag snart att det var här som festivalen verkligen var (i.a.f. den stora delen). Festivalområdet sträckte sig över flera kvarter och var fullproppat med människor. Musik spelade från kanske sex olika scener med olika teman, och överallt var det fullt med folk i vackra kläder, konstiga kläder eller inga kläder alls. Jag stannade till vid hippie-scenen ett tag och slappade under ett träd, och hann under kort tid få en del erbjudanden, varav en karriär som modell för kvinnokläder nog var det mest rumsrena. Utvilad begav jag mig vidare och dansade runt några av scenerna, innan allting plötsligt stängde kl. 7. Jag begav mig mot Fishermans warf, trodde jag, gick fel och hamnade i Marina istället,men gick runt i dessa vid den tiden rätt så tomma kvarter ett tag innan mörkret la sig och jag begav mig hemåt, via kullarna, Lombard street och BART-tåget.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar